Danderyd är bäst i klassen, Blått är sämst i klassen

Jag satt och läste i Moderata Ungdomsförbundets medlemtidsning Blått (pdf, sid 6) och fick syn på en notis med rubriken "Danderyd är bäst i klassen!". I sin helhet lyder den som följer:

Det borgerliga Danderyd visar var skolbänken ska stå. I kommunen har eleverna nämligen bäst betyg i hela landet. Coolt nog satsar de inte mest pengar, istället fortsätter de på den inslagna vägen med skolpeng och massor med friskolor. Konkurrens och valfrihet fungerar!

Förlåt, men va? Notisförfattaren kan knappast fått särskilt bra betyg med den analysförmågan. Att Danderyd har bäst betyg i hela landet kanske har något att göra med att Danderyd har högst medelinkomst i landet? Hur många undersökningar har inte publicerats som presenterar ett samband mellan uppväxtmiljö och studieresultat? Jisses…

Jag blev naturligtvis nyfiken på hur det egentligen ligger till och kan därför presentera följande ståtliga tabell, baserad på data från Skolverket (Studieresultat och övergång till gymnasieskolan för elever i huvudmannens skolor som avslutat årskurs 9 läsåret 2007/08, xls) och från E24 (Kommunerna som har högst och lägst medelinkomst, 2007). Håll till godo.

12 Comments

  1. Grillo skriver:

    Det hade varit intressant att räkna ut korrelationskoefficienten. Jag försökte göra det i Openoffice calc men skiten tror jag försöker dividera med noll av nån anledning. Intressant att Sorsele är på sjätte plats vad gäller betyg. Rent allmänt verkar de fattiga norrlandskommunerna ligga bra till betygsmässigt.

  2. Grillo skriver:

    Nu fick jag rätt på det. Det gav en korrelationskoefficient på 0,27. 1 betyder fullständigt samband och 0 inget samband. -1 är fullständigt negativt samband. Alltså drar jag slutsatsen att det inte finns nåt signifikant samband mellan inkomstranking och betygsranking.

  3. Grillo skriver:

    Jag såg nu att jag fick med ett antal blankrader när jag kopierade över materialet från Google Calc-dokumentet till OO Calc (kasst, kolumnsystemen borde vara kompatibla med varandra). Jag vet inte om dessa på något sett påverkade resultatet, men om du kan räkna ut korr.koefficienten i Google Calc hade det varit trevligt om du kunnat publicera ditt resultat.

  4. Job skriver:

    Spännande. Jag drog faktiskt samma slutsats när jag tittade på tabellen själv, men eftersom det inte stöder min sak så valde jag inte att nämna det ;)

    Det förändrar dock ingenting i sak. Det borgerliga Danderyds ståtliga resultat beror med största sannolikhet på en studievänligare hemmamiljö (vilket ofta går hand i hand med hög inkomst), och inte på att friskolor ger bättre resultat. I samma tabell från skolverket som jag länkar till ovan går det att se att friskolor har lite högre genomsnittligt meritvärde än snittet, men det kan förklaras med två saker:
    1) Friskolor har lättare att etablera sig i borgerligt styrda kommuner, borgerliga väljare har högre medelinkomst än vänsterväljare. I fattigare områden, där det är svårare att få till en studievänlig skolmiljö, är kommunstyret vänster och mer friskolefientligt. Alltså: friskolor har högre snittbetyg därför att de etablerar sig där elever har högre snittbetyg.
    2) Det medför mer kostnader att etablera sig i kommuner där det är svårare att få till en studievänlig skolmiljö, friskolor (som ju är vinstdrivande) drar sig därför för att etablera sig där.

    Men det är ju bara mina amatörmässiga teorier. Om man vill ha kött på benen kan man ju läsa Skolverkets rapport Studieresultat och social bakgrund (pdf, 41s), som konstaterar samma sak som jag (fast med lite mjukare ord).

  5. Job skriver:

    Grillo: jag har skickat dig tabellen i odt-format.

  6. Grillo skriver:

    Jo, jag fick samma resultat där. Det finns säkerligen lokala samband, men något totalt över hela Sverige kan jag inte finna (såvida jag inte räknat fullständigt fel).

  7. Finns det några studier eller andra granskningar på friskolors benägenhet att sätta högre betyg än kommunala skolor? Har från bekanta i lärarsvängen stött på sådana tecken nämligen…

  8. Job skriver:

    Jag känner inte till några sådana studier personligen, men jag minns att liknande anklagelser kastades mot friskolan jag gick på under min gymnasietid. Även om jag inte tror att Donnergymnasiet i Klintehamn sysslade med betygsinflation (utan helt enkelt hade en jävligt schysst studiemiljö – jag gick på den kommunala skolan först och trivdes mycket bättre efter mitt byte), så verkar dock inte det konceptet helt orimligt. T ex International IT College of Sweden har ju anklagats specifikt för att dess rektor ändrat ett betyg.

  9. Den input jag fått har varit i linje med att man medvetet skapar ett klimat bland kollegiet där sättandet av låga betyg försvåras och ofta ifrågasätts…ty det blir ju dålig marknadsföring. *hallelujah*

    Det jag vänder mig mot med privatisering av skolan är framförallt de negativa marknadseffekterna som alltid uppstår när transparensen tarvas på. Begränsad insyn leder per automatik till en urholkning av samhällsnyttan och en grogrund för gödandet av egenintressets negativa aspekter.

    Det behöver skapas en utvecklande och produktiv miljö inom skolväsendet så att efterfrågan av en privatiseringsvåg minimeras…men vem fan bryr sig om det i dagens visionslösa samhälle?

  10. Niklas skriver:

    Utan några belägg på rak arm skulle jag säga att det inte är en orimlig tanke att stark konkurrens mellan flera skolor leder till ökad betygsinflation. Det finns en press på lärarna att skolan ska kunna visa fina resultat för att locka till sig många elever…

  11. Thomas Tvivlaren skriver:

    @Niklas: Instämmer och det ligger i linje med vad jag själv fått tecken om. Elever som väljer skolor baserat på hur lätt det är att få bra betyg.

    En annan faktor är hur utbildningsväsendet reduceras ned till en tjänsteleverantör som sätter försäljningen av sina tjänster i första rummet… Kort och gott, IT-skolor konkurrerar genom att erbjuda fria datorer och humanistiska diton genom att erbjuda språkresor inom utbildningen. Inte riktigt det som pengarna borde användas till men, men. Frihet, effektivitet, valfrihet och all annan mumbo-jumbo som detta göms under känns redan nu slitet.