Rapport från The Spectrial, dag ett

Vid elva smet jag från min föreläsning, mötte upp med en vän och reste mot tingsrätten för att delta i periferin till det kanske mest intrikata skådespel som någonsin producerats i Sverige. Det var svårt att hitta, nästan misstänkt svårt.

Utanför tingsrätten hade relativt få människor samlats runt KTHs Promenadorkester, som spelade musik med vag piratanknytning som bara blev mer och mer otajt i takt med att det blev kallare och kallare. Mest var där piratpartister, vilket irriterade mig lite. Nog för att det är jättebra att de är där och propagerar (även om det förstås inte påverkar domstolens beslut), men jag tycker att det är mer tveksamt att de åker snålskjuts på spektaklet för att bygga sitt egna partipolitiska varumärke och ragga röster till EU-valet.

Det var också ganska mycket gammelmedia som drällde runt. Jag blev till exempel intervjuad av en person med SR-mikrofon, men det verkar inte som om det dök upp vare sig som textartikel eller som strömmande ljud (och det ska jag väl tacka den osynliga enhörningen för!). Möjligen var inte min tveksamhet mot piratpartiet och mitt försiktiga påpekande att det här var en konflikt bland många andra vad de sökte.

Jag kände också igen—och hälsade på—en del personer från KTH. Strax efter SR-intervjun hamnade vi (jag och min vän) i en klump personer som senare skulle visa sig vara (vad jag uppfattade som) hotshots inom Sverok. De verkade intressanta, så vi stannade och pratade med dem tills kylan blev helt olidlig och vi beslutade oss för att äta lunch.

När vi kom tillbaka fanns inte ett spår kvar av demonstrationen. Istället gick vi in i tingsrätten, där det var ännu mer pintjockt med gammelmedia, och satte oss i hörsalen för att lyssna (vi hade inte platser till rättegångssalen). Här verkade en stor del av åhörarna djupt engagerade i två saker: att hitta el till sina laptops och att få tag på en internetuppkoppling så att de kunde live-blogga. Bloggkändisarna stod som spön i backen.

Efter att ha misslyckats med elen (uttagen verkade döda), tröttnat på uppläsningen av skärmdumpar (åklagaren lyckades inte med sin bildvisning) med listor över peers på Wallander-filmer1 som de agnat med, och konstaterat att det inte fanns några närvarande öppna nätverk lämnade jag och mitt sällskap åhörarsalen för att istället sitta i korridoren och ägna oss åt nätverkande (i dubbel bemärkelse).

Med personerna vi hittade i denna korridor diskuterade vi viktiga frågor såsom fildelningstekniker, vilket programmeringsspråk som är bäst och vilken texteditor man bör använda (vim vs Emacs vs ed vs fjärilar), samtidigt som vi försökte dela ut någons 3G-modem över en trådlös ad-hoc-anslutning. Vi åt också Creative Commons-kakor.2 En person som vi hade pratat lite med (och som möjligen har med Piratbyrån att göra) gick förbi oss och tipsade oss (som "verkade tekniskt kunniga") om att titta på Consistent Hashing (vilket verkar vara nyckelkomponenten i DHT) som en möjlighet för framtida fildelningsprotokoll.

Och det börjar bli uppenbart att skivbolagen, precis som det sades på presskonferensen, redan har förlorat oavsett vem som vinner målet. Det bådar onekligen illa för dem att piraternas mest engagerade personer är betydligt mer teknikkunniga än genomsnittet. Att vi sitter i deras korridorer och spekulerar om hur vi ska planera nästa anfall när de som bäst försöker sänka ett flera år gammalt skepp. Jag träffade fler hackers och likasinnade i tingsrättens korridorer på några timmar än jag gjort efter nästan två terminer på KTH.

Rättegången beräknas pågå i minst två veckor, men troligen kommer det att ta ännu längre tid. I mångt och mycket är den ett krig mellan den tekniska- och den ekonomiska/politiska makten, så min gissning är att det mot den bakgrunden kommer att sluta med en eller flera fällande domar, men att det, som sagt, inte kommer att göra större skillnad än att folk blir lite oroligare för att köra trackers i Sverige.

  1. Så alla pirater med något som påminner om filmsmak behöver alltså inte oroa sig []
  2. ShareAlike, NonCommercial, Attribution []

18 Comments

  1. Grillo skriver:

    Nu ÄR ju det här en fråga som Piratpartiet har "tagit" för sin egen. Jag delar dock en viss Piratpartiet-skepsis (som vanligt vad gäller populism), och får väl säga att jag håller med om att en sådan här fråga som rör hela befolkningen helt plötsligt har blivit ett specifikt partis fråga.

    Men vad gör man inte för att ragga röster.

  2. Tuss skriver:

    Däremot måste man säga att det inte direkt är Piratpartiets fel att det har blivit så. De kan ju inte hållas ansvariga för att alla andra partier vägrar att ta upp frågorna! Däremot efterlyser jag en mer tydlig separation mellan "här är vi som Piratpartiet och värvar för vår sak" och "här är vi i Piratpartiet och värvar för XXs sak". Det blir ju lite konstigt om Piratpartiet demonstrerar för Piratpartiet på en demonstration mot en rättegång mot The Pirate Bay. De verkar med andra ord tro att de är hela rörelsen, för att spetsa till det lite.

    Men trots det så är jag glad att de är med och styr upp. Hellre ett evenemang i PPs regi än inget evenemang alls!

  3. Job skriver:

    Själv funderar jag helt allvarligt på att rösta på Piratpartiet i valet till EU-parlamentet, viss skepsis till trots.

  4. Grillo skriver:

    Ja, samma här. Det är det som är det sjukaste med allting. Populismen funkar. Det är inte så konstigt varför folk som anser att "andra frågor" är de viktigaste i världen röstar på "vissa partier".

  5. Mr Profit skriver:

    I en ideal värld kanske människor skulle automatiskt intressera sig för de parti som "förtjänade" det eller hade något vettigt att säga, men tyvärr faller de intressanta sakfrågorna under radarn för många. Alltså ser jag det inte värre att PP raggar på TPB-rättegången, än att exempelvis VP och S raggar vid mediahändelser som handlar om knegarjobb/arbetslöshet/strejker.

    Mvh,
    Mr Profit (som troligen också röstar på PP…)

  6. Job skriver:

    Alltså, (v) och (s) står inte direkt utanför Arbetsdomstolen när fackliga mål avgörs där, vilket vore motsvarigheten till det (pp) gör nu… Jag skulle gärna se att de gjorde det dock!

  7. Mr Profit skriver:

    Det gör de nog om det blir tillräcklig medial uppmärksamhet. Det enda sådant mål med samma uppmärksamhet som TPB-rättegången skulle vara Vaxholmskonflikten, men där utförde inte AD något direkt mer än att skicka vidare ärendet till EG-domstolen. Varför skulle något parti missa en sådan PR-chans att förknippas med "sina" frågor?

  8. Job skriver:

    Du har ju rätt i att (s) pratade rätt mycket om Vaxholmskonflikten. Jag tänkte inte särskilt långt i min förra kommentar.

  9. Calandrella skriver:

    Ändamålen helgar medlen. OK, kanske lite, lite fult av (pp) att få uppmärksamhet via detta, men det bra om (pp) kom in i EU-parlamentet tycker jag uppväger det dåliga.

  10. "men jag tycker att det är mer tveksamt att de åker snålskjuts på spektaklet för att bygga sitt egna partipolitiska varumärke och ragga röster till EU-valet."

    Vän av ordning ber att få påpeka att det i nuläget faktiskt är TPB som mest åker snålskjuts på Piratpartiet. Redan för ett par år sedan gjordes vissa initiativ från piratpartister, bl.a. undertecknad, att göra gemensam sak mot upphovsrättsfundamentalisterna. På den tiden så körde TPB sitt eget race och ville inte göra lägga någon vikt vid den politiska kampen. Piratbyrån har ju också velat framstå som partipolistiskt obundna (ett effektivt sätt att reta upp Rasmus är ju exempelvis att lägga piratpartistepitetet på honom). Det ledde hursomhelst inte till någon schism men bevisade i varje fall något mer organiserat samröre mellan de ideologiska (Piratbyrån), praktiska (TPB) och politiska (Piratpartiet) då inte var möjlig.

    Nu har vi 2009 och en situation som inte ens de mest pessimistiska anhängare (däribland undertecknad) hade trott på med helt sanslösa repressiva inriktningar i varierande former. Som naturlig konsekvens har givetvis fokus för piratrörelsens frågor underlättats.

    För att komma till saken så har väldigt mycket kunskapsspridande i de nya medierna bedrivits av Piratpartiet även om detta inte alltid framkommit. Utan detta misstänker jag att inte så många utanför den piratrörelsesfären haft den förståelse och den insikt som nu blivit allmängods.

    Dock ser jag med viss fruktan fram emot valtider då det är kampen om makten som har en förmåga att få de bästa politiska ambitioner att fördunklas. Jag håller för troligt att Piratpartiet inte är något undantag.

    Trevlig helg!

  11. Job skriver:

    Piratrörelsens tredelning är överhuvudtaget väldigt intressant. Indelningen du gör, i ideologisk/praktisk/politisk är träffande – och väldigt intressant i sig! Vanligtvis är det ju så att den politiska organisationen och den ideologiska organisationen är samma (och att den har en "väpnad gren"), eller kanske snarare så att den ideologiska organisationen är underordnad den politiska (partiernas ideologiska tidsskrifter och tankesmedjor, tänker jag på här). I piratrörelsens fall, dock, så är Piratpartiet och Piratbyrån helt oberoende av varandra. Som jag uppfattar det så är Piratpartiet mer elementärt och konkret än vad Piratbyrån är, och fokuserar mycket på just praktisk politik: bort med FRA, etc. Piratbyrån är visionärer så till den milda grad att det ofta blir på gränsen till flummerier – de sysslar liksom med konst.

    Jaja. Väldigt intressant, alltihop.

  12. Thomas Tvivlaren skriver:

    Håller helt med dig. Just att piratrörelsens struktur är så oortodoxt uppdelad tror jag iofs också är ännu ett exempel på Informationseran. Utan Internet hade denna lösa (nästan kaosartade) konstellation knappast varit möjlig. Kontakten mellan piratrörelsens grenar sker snudd på organiskt och mer från ett behovsperspektiv (vilket jag är vän av) än ett strikt idelogisk/principiellt…även om det senare givetvis finns med i varierande omfattning.

    För övrigt tror jag att du är inne på en viktig poäng, även om du refererar till det på ett sätt som kan tolkas som negativt, dvs att Piratbyrån är visionärer och ibland så till den milda grad att det gränsar till flummeri (eller akademisk abstraktionsonani som jag själv ibland uppfattat det). Intressant nog så är det ofta som detta flummande – fritänkande – trots allt finner en bäring även i praktiska sammanhang. Kanske ett bevis på att det även i denna rationella, tekniska, vetenskapliga värld finns ett fortsatt, för att inte säga ökat, behov av humanistiska perspektiv och influenser?

    Sätter man detta i ett praktiskt perspektiv så är det kanske inte så konstigt att jag nästan per automatik associerar till socialdemokraternas kräftgång. Med antivisionärer som Feldt och en ungdomsorganisation som (min högst fria och måhända elaka tolkning) främst inriktar sig på att lära sig maktspelet istället för att utveckla politiken och blåsa liv i tanken och idédebatten så är det inte så konstigt att det är som det är. Man har mist mycket av sin tidigare identitet och kopplingen till arbetarrörelsen är väl så svag den kan vara utan att trilla över till högersidan på det politiska spektrumet.

  13. Job skriver:

    Det är inte bara socialdemokraterna som har ett tämligen urvattnat ideologiskt perspektiv – det är ju ett problem(?) som präglar samtliga riksdagspartier, utom möjligtvis vänsterpartiet. Miljöpartiet verkar inte kunna välja mellan höger, vänster, framåt, bakåt, Moderaternas ideologiska förvirring blev ju tydlig i och med profilbytet till "det nya arbetarpartiet", Kristdemokraterna försöker charma både extrema och mindre extrema väljare och misslyckas med båda. Vad gäller politikerträning som finns det faktiskt ett ungdomsförbund som inte ens värvar aktivt, utan har som uttalat syfte att träna framtida folkpartister: Liberala ungdomsförbundet.

    Det är kanske inte så konstigt att det bara är radikala organisationer som "har råd" att syssla med ideologi. Är man ideologiskt principfast blir det ju svårare att kohandla.

    Själv har jag Dissident #3 på mitt skrivbord just nu.

  14. Thomas Tvivlaren skriver:

    Absolut! Jag tror min hastiga association till S mest hänger ihop med att de som mest tongivande parti under det senaste århundradet givetvis också är de som bäst lärt sig maktspelet vilket per definition leder till en förälskelse i makten och hur man behåller den.

    Den politiska trianguleringen och dess negativa effekter sett ur ett demokratiskt och större perspektiv är ju snudd på total med de undantag du nämner och som jag vitsordar (Roswallinfluens).

    Som jag ser det måste hela det politiska systemet omdanas för att vi ska komma till rätta med problemet att makten blir den enda faktiska visionen. En viktig och möjlig åtgärd, tror jag, vore att reformera valsystemet. Ett system där man som väljare kan sprida en poängpott istället för en enstaka röst skulle kanske öppna upp för ett mer diversifierat åsiktsspektrum där mindre partier får en fördel. Exempelvis kunde 5 röster på S och 5 röster på V ge en klar hint om vilken riktning man önskar att det stora partiet av de inblandade skulle ta.

    Tack för infon om Liberala ungdomsförbundet! Med tanke på att Folkpartiet jämte SD nog är Sveriges mest populistiska så är jag inte förvånad när man så aktivt och medvetet styrt sin utveckling mot den rådande.

    Intressant länk. Ska undersöka Dissident framöver.

  15. Job skriver:

    Ett poängpottssystem vore intressant, men jag tror att det vore enklare att få till stånd ett system av Single transferrable vote. Jag tänker mig ett system där var person har en röst (som nu), men att man får ange "fall-back" röster. Om mitt primära val, säg (fi), inte kom in, går min röst till mitt sekundära val, säg (pp), och om inte det heller kom in, går den till mitt tertiära val, etc. Då skulle man slippa "jag röstar inte på småparti x för att jag inte vill slösa bort min röst"-problematiken, utan att fördensskull låta en massa små skitpartier komma in i riksdagen.

    Överhuvudtaget är det mesta länkat härifrån intressant läsning.

  16. Thomas Tvivlaren skriver:

    Me like! Märker att jag borde läsa på mer om valsystem istället för att fnula på min egen kammare för den där varianten var ny för mig. Ny men bra.

  17. Calandrella skriver:

    "Vi åt också Creative Commons-kakor."
    Ärligt talat går det nog knappast att ha verkshljd på recept, varför det inte heller går att licensiera dem fritt…

  18. Job skriver:

    Vad får dig att tro att man inte kan ha verkshöjd på recept? Någonsin hört talas om OpenCola?

    Det är väl kanske rimligt att anta att just de här kakorna förmodligen inte uppnådde verkshöjd, eller ens att de som bakade dem skulle ägt upphovsrätten till dem om de gjorde det, men det är ändå bara en kul grej. Lite som det här.