Cyberrymdimperiet slår tillbaka

När datorerna uppstod i den amerikanska högskolemiljön var de stora bjässeapparater som programmerades med pappersband. Det var långt innan Bill Gates hade fått för sig att man skulle kunna förvandla programvara till varor i sig själva. "Piratkopiering" och förbättring av varandras programkod var vanligt förekommande, till och med normen. Det var ju datorerna själva som såldes, när de väl såldes. Programvaran var bara en del av dem.

Men tiderna förändrades, och Bill Gates upptäckte snabbt att det faktiskt gick att tjäna pengar på mjukvara-som-vara. Hans företag, Microsoft, började ilsket bekämpa universitetens piratkultur. Ungefär samtidigt började hemdatorerna dyka upp. Microsofts DOS, senare med skalet Windows, slog, vilket ledde till en operativsystemshegemoni. En följd av detta var att hårdvarutillverkare hade en måttstock att rätta sig efter, vilket ledde till en vild konkurrens om PC-hårdvarumarknaden, med prisdumpning som följd. Vilket ledde till fler Windowsanvändare — och så vidare.

Under tiden uppstod ur universitetskulturen en motreaktion mot varufieringen av mjukvara; fri programvarurörelsen, med Richard Stallmans GNU-projekt i spetsen. Hjärtat i GNU är en licens, Gnu Public License, GPL. Den är sinnrikt konstruerad för att vända immaterialrättslagarna mot sig själva. I korthet säger den att "eftersom immaterialrätten säger att jag får bestämma över vad folk gör med 'min' programvara, så säger jag att de får göra vad de vill med den, så länge de ger andra samma möjlighet med deras kopior". Det är uppenbart att Stallman och de andra förstod redan på 70-talet det som skulle bli uppenbart för de flesta på 2000-talet: att mjukvara-som-vara är dömt att misslyckas eftersom mjukvara inte kan behandlas som ett föremål. Det kan tillhöra flera personer samtidigt och kopieras nästan gratis.

Även om den inte nödvändigtvis var medveten om det1 så var GNU-projektet en reaktion på kapitalets kontroll över datorerna. Datorer är nämligen inte som videobandspelare, kaffekokare eller radioapparater, de är medvetet multifunktionella maskiner. Det innebär att datorer, till skillnad från många andra maskiner, kan användas för reproduktion lika väl som produktion, för befrielse istället för kontroll, med betydligt mindre omställning än en annan maskin skulle kräva. Och det är denna frihet som GNU-projektet och andra kom att kämpa för.

Så medan Bill Gates blev världens rikaste man (ett tag) på att sälja mjuk-varor, med ständigt billigare hemdatorer som följd, växte fri programvarurörelsen fram. En vändpunkt kom när Linus Torvalds släppte en testversion av det som skulle bli Linux i början på 90-talet. Kombinerad med verktygen från  GNU-projektet hade de nu allt de behövde för ett komplett system, inklusive billig hårdvara att köra det på. Några år senare kom internet-explosionen, när fler och fler fick tillgång till nätet. Det ledde till ett uppsving för fri programvarurörelsen, som alltid har varit ett löst nätverk av mestadels volontärer och hobbyister.

Så kom 90-talets slut och Napster gjorde problematiken hos immateriella varor tydlig; vem som helst kunde nu konsumera musik gratis, förutsatt att någon som redan hade den också fanns på samma nätverk. Den tunna varufernissan ovanpå musiken började flagna. Problematiken hade visserligen yttrat sig tidigare i form av avspelningar av kassetter, men det hade skett i för liten skala för att leda till häftigare debatt. Nu hade tekniken blivit global och så effektiv att skivkapitalet insåg att teknikrevolutionen hade placerat en veritabel bazooka mot deras huvuden.

Så de gjorde vad de alltid gör: de tog till våld, våld och mera våld. De slogs och förtalade och kämpade och åtalade och stämde. Att, som piratrörelsen ofta påstår, de skulle ha haft ett val att "modernisera sig" är bara delvis sant. Visst kunde de ha kommit på kopieringsskydd och andra metoder att med tekniskt våld tvinga tillbaka musiken i varuformen, men de hade bara varit ytterligare temporära lösningar på det egentliga problemet; det går inte att behandla immateriella produkter som varor.

Immaterialkapitalen har två möjligheter: att antingen med lagar (det vill säga våld) och avancerad teknik tvinga tillbaka konsumtionen inom varuformens hägn, eller att gå under. Hade de reagerat snabbare och hårdare hade kanske den första metoden fungerat, nu återstår bara den senare; att upphöra att existera eller omformas, anpassas. Anden har rymt ur flaskan, och det finns inget sätt att stoppa tillbaka honom.

Samtidigt drabbas mjukvarukapitalen av tvåfrontsangreppen från både fri programvarurörelsen, som ersätter den med en kamratutvecklad motpart, och från piratkulturen, som konsumerar deras varor utanför varuformen och därför utan vinst för dem. Det är viktigt att förstå att piratkulturen och fri programvarurörelsen inte (nödvändigtvis) har samma mål i frågan: piratrörelsen nöjer sig med att bara kunna konsumera den ofria mjukvaran utanför varuformen, medan fri programvarurörelsen vill ha en anpassningsbar programvara fri att studera, använda och modifiera för egna behov. Piraterna vill äta kakan, fri programvaruisterna vill ha receptet.2

På detta angrepp reagerar kapitalen på olika sätt. Det ena är samma som film- och musikkapitalen; domstolen. Det andra är att låtsas som om separationen av hård- och mjukvara aldrig inträffade, och följa ett slags holistisk modell. Denna strategi är Apples favorit, och därför klarar de sig också bättre än Microsoft. Även om det går att kopiera Mac OS, så är deras datorer materiella och okopierbara, och bara de kan upprätthålla (den immateriella!) föreställningen om att det är något unikt med deras union av dator/programvara så klarar de sig bra. Därför är prestige och goodwill viktigt för Apple.

En annan, och mer djupgående, reaktion på problematiken runt programvara-som-vara är att istället lansera programvara-som-tjänst. Man tvingar då in sin nu osäljbara immateriella vara i en speciell konsumtionsform som gör att man behåller kontrollen över varan hela tiden. Ett exempel kan vara fri programvara i en snyggt förpackad låda tillsammans med garanterad support, video-on-demand via TVn3 eller program som körs i webläsaren, online i det så kallade "molnet". Det sistnämnda är vad vi kommer att fokusera på i resten av texten.

Att erbjuda program som i stor utsträckning körs på ett företags servrar, som Gmail, Facebook och så vidare, är ett sätt att komma ifrån kopierbarheten och tvinga tillbaka konsumnionen inom varuformen, eller åtminstone där man har kontroll över den. Fenomenet benämns på businesspråk som "cloud computing", vilket är en ren eufemism. Det låter bättre att säga att man kör sina program och lagrar sin data i ett "moln" än på ett företags serverpark.

Dessa företag tar oftast inte betalt för tjänsterna, och lockar som regel med synergieffekter och globala åtkomstmöjligheter för sin data. De producerar ett behov av det mobila kontoret, där man kan arbeta varifrån som helst. Samtidigt fyller de Internet med låsta vuxenlekplatser där konsumenternas personliga data noggrant arkiveras och används  för riktad reklam och konsumentundersökningar. För företag är tillgången på denna data värd långt mycket mer än vad produktionen av varorna är.

Vi ser alltså hur kapitalet genom "molnberäkning" (cloud computing) försöker fila ner piratrörelsens tänder och samtidigt göra fri programvarurörelsen meningslös. För det är ingen slump att så stora delar av "molnet" är inhägnade med digitala murar och försedda med passkontroller. Det är ett problem för nästa generations fri programvaru- och piratrörelser.

Från Konfliktportalen.se: kimmuller skriver Motstånd mot nedskärningar lönar sig!, Baskien Information skriver “Jag har inget att dölja”, tusenpekpinnar skriver Internet♥, MJE skriver Bukowski – reflektioner en sen natt., Kristoffer Ejnermark skriver Jean-Paul Sartre – Äcklet, kamratwot skriver Svartfötter, svartfötter

  1. Möjligen var Stallman själv det, men kanske inte. []
  2. Det finns många punkter av överlappning mellan rörelserna, men i princip går det att göra åtskillnaden utan att alltför många pirater blir arga. []
  3. Givetvis är VoD-TV också kopierbar, men den är markant svårare att kopiera än exempelvis en skiva, framför allt om tillverkaren har kontroll över hårdvaran som videon visas på. []

40 Comments

  1. ottero skriver:

    Intressant text, den gillades.
    Något att tänka på är att du kanske inte riktigt förklarar molnberäkning fullt ut, jag personligen måste säga att begreppet är lite småluddigt för mig fortfarande. När jag är piggare och inte jobbar ska jag läsa igenom detta igen för att kanske kunna komma med mer konstruktiv kritik än nu.

  2. Tuss skriver:

    Molnberäkningsbegreppet blir luddigt därför att det medvetet är formulerat för att vara det. Tanken är ju att det ska innefatta allt från Facebook till virtuella, javascript-lika pseudo-operativsystem och gmail. I princip innebär det att man gör det man normalt gör med program på sin egen dator på någon annans server, genom en klisterprogramvara som är påtejpad ovanpå dokumentformatet (x)Html med hjälp av Javascript. Jag har förstås också en rent teknisk kritik mot detta pseudo-paradigm också, men den är underordnad den ideologiska.

  3. Gustav skriver:

    Intressant text, tycker det är svårt att hitta något på ämnet med tydlig socialistisk prägel. Har några tankar kring en del saker, då jag själv försöker bilda mig en uppfattning om vad en hållbar socialistisk hållning i frågan är. Du skriver "det går inte att behandla immateriella produkter som varor", vilket jag ändå inte kan ta för helt sant. Visst finns det alternativ i programvaruvärlden som produceras utan lönearbete, men går det verkligen att förhålla sig på exakt samma vis till en digital kopia av en film i dagsläget?

  4. Tuss skriver:

    Gustav: Jag menar givetvis inte att mjukvara, musik och så vidare aldrig är varor, utan att de av nödtvång har en aspekt som gör att de kan plockas ur varuformen (läs det som "det går inte att behandla immateriella produkter som vilka varor som helst"). Köpt musik konsumeras ju fortfarande inom varuformen till exempel, oavsett om den är försedd med DRM eller inte, och nästan all produktion sker ju i form av lönearbete.

    Vad gäller socialistiska analyser av fildelning/fri programvarufrågan så tycker jag också att det finns väldigt få, det var därför jag skrev den här. Egentligen är den i rätt stor utsträckning (på gränsen till plagiat) kopierad från boken Cyber-Marx, som jag rekommenderar varmt. Hur bra den är vet jag inte, eftersom jag, som du ser, har fått så lite kritik.

  5. Gustav skriver:

    Jag tänker att det vore väldigt underligt om vi inte behandlade immateriella produkter som vilken vara som helst (eller motsatsen, att vi inte betraktar dem som varor), kan vi verkligen acceptera ett mellanting mellan en vara och en icke-vara? Du har ju helt rätt i att deras beskaffenhet gör att de enkelt kan plockas ur varuformen, men är det verkligen det som ska avgöra hur vi bedömmer produktens varukaraktär? Filer i form av musik, film och program förutsätter ju lönearbete i hög utsträckning, men för att kopiera (egentligen producera) produkten (filen/filerna) krävs det inget lönearbete, och dessa kopior verkar inte gå att sälja heller.

    Kapitalismens problem verkar alltså vara att sälja filer på nätet, utanför sammanhang med glassiga booklets, cd-skivor osv. Det gör ju att alla förändringar av Internet som har genomförts och är på gång, IPRED, telekompaket osv, förefaller väldigt kapitallogiska. Kapitalet säkrar sin ställning genom lagstiftning, helt enkelt. Kommer filer för privat bruk i framtiden helt att bekämpas av kapitalet? Nyligen läste jag en notis om ett finskt företag som skissade på en lösning som innebar att man enbart hade en skärm hemma, och att datorkraften levererades från en server. Sådana lösningar, tillsammans med streamingtjänster, skulle effektivt skapa en enorm marknad att profitera på.

  6. Tuss skriver:

    När jag pratar om att de är ett mellanting så menar jag helt enkelt bara att de lätt kan plockas ur. Vad gäller kopieringen så har jag funderat mycket på om det kan beskrivas som produktion bara. Kanske kan man göra det, men jag tror nog att när kopieringen sker så är filen redan ute ur varuformen. Annars måste man slingra sig väldigt om man ska få till det med värdet från arbetet som producerade den ursprungliga varan. Men här är jag långt ifrån säker. Visst går det ju att sälja kopior av filer som varor, det är ju det Apple gör exempelvis!

    En intressant sak med fildelningsdebatten är ju att kapitalet finns på båda sidorna. Dels har vi skivbolagskapitalen som är ursinniga över att deras varor konsumeras utan vinst för dem, och dels har vi teleoperatörskapitalet som inte vill behöva införa dyra förändringar för att underhålla den egentligen orimliga rättssituationen. Det finns säkert också andra kapital som kommer att motverka en utveckling mot kabel-TV-internet, jag tänker då främst på de som producerar hårdvara.

    Vad gäller s.k. tunna klienter så har tekniken för det funnits ett bra tag, och egentligen har väl utvecklingen mot dem redan börjat i och med "netbooks" och liknande, alltså prestandamässigt sämre datorer som får större och större behov av internet-baserade tjänster. Förmodligen blir det en ganska långsam tillvänjningsprocess.

  7. Job skriver:

    Konceptet tunna klienter i sig är bra – det är meningslöst att varenda tjomme skall ha en monsterdator i hemmet, det är bättre att portionera ut processorkraften efter behov och använda överflödet till annat, t ex processorintensivt datatuggande i forskningssyfte. Likaledes är det egentligen helt värdelöst att gemene man skall behöva ta ansvar för hårdvara de inte vet någonting om. Återvändandet till centraldatorer är alltså positivt – förutom att centraldatorerna hamnar i händerna på kapitalet, med den nuvarande utvecklingen.

    (Jämför med centraldammsugare – så mycket bättre än vanliga små dammsugare!)

  8. Gustav skriver:

    Jämförelsen med dammsugera är ju ganska värdelös. Visst kan det finnas vissa fördelar med "tunna system", men å andra sidan så hindrar det ju också de som är entusiaster att själva pilla hemma. Vidare, om lagringsmedia antas ingå i ett sådant system, så mister man kontrollen över sina filer. De som förvarar filerna kan bestämma över vad som ska få förvaras, och ta bort användare som inte passar in i mallen som är upprättade av de som för tillfället styr systemet. Man bygger upp ett system för kontroll helt enkelt, där valfrihet kommer försvinna. Hemdatorn av dagens snitt är i allra högsta grad värd att försvara enligt min mening.

  9. Job skriver:

    Jag håller verkligen inte med. Entusiaster som vill pilla hemma själva får såklart göra det, det skadar ingen – men för den stora massan finns det ingen anledning att inte föredra en centraldatormodell där tekniskt underhåll sköts av sådana som faktiskt är intresserade av tekniskt underhåll. Argumenterar du emot kollektivtrafik för att det upprättar ett system för kontroll också, eller? Privatdatorande är som privatbilism: nödvändigt ibland, men i de flesta fall onödigt resursslöseri.

    På det söndagsfika där vi diskuterade en hypotetisk centraldator för huset jag bor i (förresten, husets demokratiskt styrda IT-förening äger och förvaltar nätverkskablarna i väggen – är det ett system för kontroll?) visionerade vi om ett system med tunna klienter där alla såklart hade ett eget användarnamn och lösenord, privata diskutrymmen (kombinerat med allmänna diskutrymmen, samt diskutrymmen som kan begränsas till olika grupperingar, t ex en korridor eller en husförening). Centraldatorn skulle tas om hand av förtroendevalda, precis som förtroendevalda idag tar hand om nätverkskablarna i väggen, fiberkabeln till universitetet, servern som agerar som anslagstavla på det lokala intranätet, samt den enorma switchen. Är det här någon slags repressiv dystopi enligt dig, eller vaddå?

  10. Job skriver:

    (Notera hur jag plötsligt deltar i diskussionen när vi glider från marxistisk teori till datoriserad samhällsutopi. Välkomna till min planhalva!)

  11. Tuss skriver:

    Jag håller med om Jobs modell (även om det såklart vore idiotiskt att förbjuda hemdatorer), även om en annan lösning kunde vara ett decentraliserat kluster, där alla kör varsin nod (det har dock fortfarande problem med underhållet). En central-central-dator vore givetvis idiotiskt (även ur teknisk synvinkel), alltså typ som Google. Ett system med en dator per bostadskluster är bättre; om man kan samsas om avlopp etc, varför kan man då inte samsas om en mainframe? Detta skulle dessutom underlätta körandet av beständiga tjänster (webservrar etc) och det skulle kunna utgöra en pol för kunskapsutbyte.

    För övrigt så skulle det inte vara speciellt svårt att lagra data på en stordator så att den är oåtkomlig för alla andra användare, inklusive administratörerna. Det finns idag modeller för kryptering som är så starka att det är i princip omöjligt att knäcka dem.

  12. Job skriver:

    (Tuss påpekar att jag kanske borde förklara att "förtroendevalda" i föreningen HemIT i stort sett betyder "vem som helst som bor i huset och gillar nätverksteknik", typ. Jag associerar alltså inte ordet med kommunpolitiker.)

  13. Job skriver:

    +1 på Tuss inlägg. Ledsen att jag avbröt er diskussion om varuformer.

  14. Gustav skriver:

    Ja, tunna system i mindre skala, som t.ex. i ett hyreshus är ju inte lika problematiskt som system i stor skala, i synnerhet inte om de drivs av demokratiska föreningar. Det har ju potential och kan vara positivt, rentav en kommunistisk (fysisk) rörelse. Nu ser jag inte hur tunna system i mindre skala skulle kunna få genomslag inom en kort framtid, intressenterna i de här områdena är ju de stora kapitalister vi redan diskuterat och stater. De är ju intresserade av kontroll och profit (i stor skala).

    Ägandet av kablarna är ju inte problemet (det är ju positivt om vi kan äga infrastruktur gemensamt på det viset), och det har jag ju aldrig vänt mig mot, däremot anser jag det vara en fara att låta någon administrera ett sådant system. Visst, det är en stor fördel om man väljer dessa personer i förtroende genom en förening, men det finns ju en enorm risk för missbruk, ändamålsglidning osv. Framförallt så har bara ett fåtal kunskap nog att ens förstå vad det handlar om, den stora delen av användarna är aningslösa och förstår inte vad de ger upp genom att välja andra till att administrera ett system som de ska använda. Ja, det finns teknik för att göra sådana här system säkra, men de ställer alltför höga krav på användarna för att det ska vara just säkra. Endast det, att användarna inte ens vet vad de ger sig in på, är enligt mig argument nog mot ett sådant upplägg. Återigen, för att förtydliga, faran växer med storleken.

    En annan sak som tycks falla ur analysen är att kapitalister kommer att upptäcka att det går att skapa en marknad även för detta. Vad är det som säger att de små demokratiska föreningarna kommer att få operera ostört?

    Ur teknisk synvinkel kan det vara hur bra som helst, vi tjänar på att dela dator precis som vi tjänar på att dela avlopp. Men sett ur ett integritetsperspektiv blir ju saken annorlunda. Vill ni dela era fotoalbum på samma vis? Telefoner med röstmeddelanden och sms? Jag vet att mer eller mindre hela mitt liv skulle kunna gå att kartlägga genom mitt datoranvändande. Jag kan omöjligen likställa teknik som transporterar information (brev, internet, telefon etc) med övrig teknik i detta avseende.

    F.ö. är ju detta en bred diskussion och det hela hänger ju ihop, så det finns väl ingen idé att ursäkta sig för att man debatterar en annan sida av frågan :-)
    Ingen teori utan praktik och ingen praktik utan teori.

  15. Tuss skriver:

    Vet de vad de ger sig in på när de hakar upp sig mot Internet? Internet är ju ett enormt kollaborativt projekt, åtminstone från början, att ha en "jag vet inte, jag vill inte veta"-attityd till det är ungefär som att åka sparkcykel på autobahn i fel fil; farligt både för en själv och för andra. Vill man bara data själv så kan man göra det offline, där man inte riskerar att förstöra för andra. Att diskutera individuell frihet blir ganska orimligt i det sammanhanget, med tanke på att de flesta redan använder sig av ett mystiskt system uppkonfigurerat av någon annan (även de få som kör fria operativsystem utan att kunna vidare mycket om dem); jag vet inte hur många system jag har installerat och konfigurerat åt bekanta som inte vet vad det är jag gör. Skillnaden mot att låta mig permanentadministrera dem på ett kluster är obetydlig, i synnerhet om de får hela virtuella maskiner. Vad menar du med att tekniken är svår? Det är ju inte svårare än vilken inloggningsskärm som helst.

    Givetvis kommer kapitalisterna att komma och förstöra, det gör de ju alltid. Tanken var inte ursprungligen att genomföra idén i ett postkapitalistiskt samhälle, men jag tror att det är genomförbart även idag. Man skulle nog få hårdna till föreningarna lite (och framför allt: göra sig kvitt ISP:erna på något sätt) och så, men det skulle gå. Den största faran vore väl kanske att aningslösa personer började köpa samma tjänster av företag, vilket är ett recept på de katastrofer i form av ändamålsglidning och övervakning du beskriver.

    Själv kör jag en server här hemma med flera skalkonton på, varav några används för chatt via IRC. Loggarna från dem, även de privata meddelandena, landar som vanlig, okrypterad text i användarnas hemkataloger. Det betyder att jag kan nosa igenom dessa användares alla privata konversationer om jag vill. Men jag gör det givetvis inte, dels för att jag inte är intresserad och dels för att det är en hederssak. Jag har fått ett förtroende av mina vänner. Vad finns det som säger att situationen med en lokal förening skulle vara annorlunda? Och, kanske mest viktigt, vad säger att det skulle vara livsfarligt om någon nu ändå råkade se något eller, för all del, spionerade medvetet? Det är ju trots allt frågan om personer som man, som absolut värst, känner. De kan inte sätta en i fängelse och kommer troligen inte att misshandla en för ens åsikter till exempel. Skillnaden är ju om dessa datorhallar drivs av företag, som faktiskt har ett intresse av att samla upp data om sina kunder och/eller sälja den vidare, och som inte har någon moral egentligen.

  16. Gustav skriver:

    Dina bekanta är idioter :-) Skämt åsido så tror jag att vi håller med varandra, jag ser inte den lilla föreningen som ett hot, det är faran samt trenden är ju att kapitalister och stater ger sig in i dylik övervakning. Rent praktiskt tror jag att utvecklingen kommer gå åt att vi kommer att få försvara oss gentemot de intressena, och att det rådande samhällsklimatet (just nu iaf) inte tillåter frivilliga, demokratiska, lokala lösningar.

    Jag vill dock vända mig emot att "skillnaden är oväsentlig" när det kommer till frågan om användarnas "individuella frihet". Visst, i dagsläget är det många som inte vet vad de gör med sina system, men jag tycker inte att det är ett argument för att centralisera systemen. Jag skulle aldrig lita på att det är en hederssak att inte spionera på mig om det inte just handlade om personliga vänner till mig. Om man har friheten att välja system så kan man ju aldrig skylla på någon annan när man väljer ett dåligt system och sedan allt går åt helvete.

    När jag skriver att tekniken är svår menar jag att "normalanvändaren" tycker att den är svår att använda, samt dessutom inte förstår ens ytligt hur den fungerar. Om man saknar grundläggande kunskaper om hur det är meningen att säkerheten ska fungera så blir den sällan säker. Jag är tvungen att springa nu ser jag på klockan, återkommer kanske med intressantare frågeställningar kring värdet eller annat om jag känner att jag har något mer att tillföra.

  17. Tuss skriver:

    Gott. Jag håller med om att vi är någorlunda överens i frågan, och duckar helt enkelt evighetsdebatten om den fria viljan och hur man ska förhålla sig till den (jag tycker till exempel att det inte går att säga "skyll dig själv"). Givetvis kan dokumentation och undervisning göras bättre runt kryptering och säkerhet, det ser vi ju bland annat på mängden noder i botnäten.

  18. moralist skriver:

    Intressant inlägg och intressant diskussion efter inlägget.

    Jag vet inte om du inte ville nämna spotify med flit, men det är ju ett väldigt aktuellt exempel på en tjänst där allting finns på ett företags server, och jag antar att låtarna man lyssnar på har ganska mycket att göra med den reklam man blir tvungen att lyssna på ibland. Att den fria cli-baserade versionen av spotify (minns inte vad den hette nu) stängdes av direkt förstärker ju bara det hela.

    Jag tror att spotify kan vara en ganska bra idé. I alla fall i mindre skala. För, som nämns här ovan, att alla personer i ett hushåll ska ha all sin egna musik och sina egna filmer på datorn kan skapa ett problem med att det tar mycket sekundärminne, just eftersom man behöver ha all mycket av musiken och filmen två gånger eller mer på datorer i hushållet. Detta eftersom det tar så lång tid att kopiera över musik från en dator till en annan, och väldigt få vet nog hur man streamar musik från en dator till en annan inom ett lokalt nätverk.

    Men det är just det som måste förenklas! (Rhytmbox, musikspelaren i Gnome, GNU/Linux, har en väldigt enkel funktion för det om någon vill testa, fungerar riktigt bra faktiskt)

    I alla fall, om man då har en gemensam server i hushållet där all musik och film finns behöver man marginellt mindre utrymme – och om man formaterar om alla *mp3-filer till *ogg-filer får man ytterligare mycket mer ledigt utrymme. Problemet med spotify är att det finns ett par personer som kontrollerar vilken musik som ska finnas där, och därför litar jag inte spotify. Så fort den stängs ner, eller om en skiva tas bort, blir jag utan min musik och måste ladda ner den egna musiken igen. Man har helt enkelt inte kontroll över det.

    När vi kommer till själva programvaran är det väl allmänt känt att medans Windows går mot att använda allt mer av datorers kraft, så försöker många linux-versioner göra det motsatta. Detta tror jag beror på datortillverkningarnas påtryckningar för att få folk att köpa nya datorer oftare.

    Men med linux kan man väldigt lätt använda äldre och begagnade datorer (ibland så gamla att man kan få dem gratis) till vad man använder nya datorer till: chatta, lyssna på musik, surfa på internet och se på film.
    En sak som är sorglig dock är webbplats-utvecklingen. Webbplatser blir alltmer avancerade, vilket kräver bättre datorer, visst det går att snabba upp dem avsevärt med hjälp av adblock och annat, men inte tillräckligt. Det finns cli-baserade webbläsare, men de fungerar ofta väldigt dåligt med många webbplatser och är inte särskilt användarvänliga tyvärr. Så upplever i alla fall jag det, i och med internet-beroendet lyckas företagen ändå skapa ett beroende till bra (eller inte dålig) hårdvara oavsett om man använder linux eller inte. Det är synd.

    Förlåt för att jag återupprepat det ni redan sagt också. Behövde nog bara skriva av mig lite. Men i alla fall intressant.

  19. Job skriver:

    Moralist: vi har spytt galla över Spotify tidigare, som du säger är det ett väldigt bra exempel. Att webbplatser går mot mer och mer av den supersunkiga "web 2.0"-sörjan är otroligt jobbigt, och måste också bekämpas.

  20. eyerouge skriver:

    i. pirater är kanske dåliga för den fria mjukvaran
    Vill gärna komplettera den indirekta skildringen av piraternas verksamhet genom en problematisering av deras betydelse för t.ex. Microsoft: Det är till stor utsträckning tack vare pirater som Windows har en sådan särställning på marknaden för nuvarande. Att systemet ursprungligen och allt jämnt fortfarande är enkelt att piratkopiera har gjort att gemene person kunnat få tag på det gratis och att det får en folklig förankring. MS cashar sedan in på licens från i huvudsak företag, vars arbetare är samma som piratat systemet för hemdatorn och därmed överförs "kompetensen" och bekantskapen för systemet, något som vidare säkrar marknadsandelarna. (Det kombinerat med deras geniala bundling och infiltration av hårdvaruindustrin gör numera att en majoritet av alla de som kommer i kontakt med en dator första gången lär sig just Windows, vilket banar för fortsatt användning av bekvämlighets och okunskapsskäl.. men det är en annan story…)

    ii. vänsterns agerande
    Skrev om open source för ett tag sedan men kom på medan jag läste Tuss text att vi båda missat något som borde vara tämligen uppenbart att följa upp med i en annan text: Hur t.ex. vänstern hycklande nog gärna kör Windows även i de fall man är medvetna om alternativen och hur man t.ex. genom piratad mjukvara (t.ex. Windows & MS Office) indirekt fortsätter att stödja Microsoft ekonomiskt eftersom man t.ex. nyttjar filstandarder m.m. som den etablerade legala affärsvärlden betalar licens för att nyttja – just för att dessa filstandarder är brett spridda, bl.a. till följd av att folk piratar MS Office. Mitt exempel är kanske inte tekniskt korrekt, men man kan ersätta MS Office till en mängd valfria proprietära mjukvaror och komma fram till samma sak. Point being – kan man bojkotta avocado från israel, eller vad man nu bojkottar av whatever skäl, kanske man torde förstå att man bör undvika vissa program – piratade eller ej. (Inte för att det har med något att göra, men det vore kul att se vad Ohly & resten av "kamraterna" kör för OS där hemma eller vad de nyttjar när de skriver sina 1:a-majtal.)

    iii. molnets relevans för fri mjukvara
    Många, om inte rent av de flesta, inom den fria mjukvarurörelsen (GPL m.m) är fullt medvetna om syftena med molnet och är roade över hur kapitalet försöker lansera det. För de flesta inom rörelsen handlar det om att vara med och skapa och att ha kontroll över den mjukvara/dator man använder i största möjliga mån. Av det skälet är rörelserna inte särskilt hotade av molnen även om molnen skulle bli populära (vilket de aldrig kommer bli i tillräcklig omfattning så länge vi har nuvarande priser & kapacitet på bandbredd, usla batteritider etc etc). Jag tror man här kanske vinner på att skilja på de drivande krafterna i rörelsen, som är kodarna, och på slutanvändaren, som kan vara min tant Birgitta i Gnesta. De som kodar under exempelvis GPL struntar fullständigt i huruvida Birgitta kommer nyttja deras mjukvara eller ej. Birgitta kommer å andra sidan bli grundlurad av företagen på mer än ett subtilt sätt (som även du gick in op) eftersom de kommer äga molnet. Sist men inte minst verkar stora delar av nätet dessutom vara byggt på open source. LAMP är kanske det bästa exemplet på det, och detta är något som i sin tur skulle kunna ha implikationer på vad som kommer ske med/genom/pga molnets kommersiella karaktär.

    Kommer molnet, om det någonsin kommer uppstå som något mer än trendorden efter "blogg" och "web2.0", att påverka folk i allmänhet? Antagligen. Frågan är dock vilken koppling det kommer ha till open source-utvecklingen. Själv ser jag inga nödvändiga samband då de flesta utvecklarna inte i första hand utvecklar för att få sina program använda av så många som möjligt. (I alla fall gör varken jag eller något annat GPL-folk jag känner till det, men vi är kanske undantagen från regeln, vem vet..)

  21. Tuss skriver:

    Eyerouge: glöm inte Apple! Och allas jävla puffande för Tracebook! Jag har tänkt på detta (faktum är att jag har reserverat en stund varje dag då jag går i cirklar på kammaren och svär över det — nästan), men jag tog inte upp det i texten för att jag tyckte att det var lite ur fokus. Eller snarare: jag tänkte att div. vänsterister skulle läsa, inse och skämmas. En uppföljningstext kan nog tänkas behövas (om du känner för att samordna ett författande så är jag nog på, även om jag inte har så mycket erfarenheter av sånt och inte vet hur det skulle kunna styras upp).

    Mot molnet finns ju Affero GPL, som tvingar "service providers" att även tillhandahålla källkoden, men det räcker väl knappast. Jag tycker också att det bästa med FOSS-rörelsen är just att man skriver för att det är kul och för att man (plus ev. ens vänner) har användning av något, inte för att sälja det. Med jämna mellanrum kommer det idioter krypande och pratar om att "open source" (det är aldrig "free software") måste få mer "marknadsandelar" (intressant att applicera det begreppet på en antimarknad!).

    Förresten, vad har du varit med och utvecklat för program?

  22. eyerouge skriver:

    Apple, MS, samma lika – marginell skillnad i många avseenden (förutom operativen, men även de har mer gemensamt med varandra än vad något av dem har med open source att göra). MS äger dessutom nästa halva Apple, i alla fall om de har kvar sina aktier. = P

    Har inget bra upplägg för uppföljning på det där än. Är däremot sugen på något om relationen mellan demokrati/kapital/frihet. Torde finnas en del att säga om det, frågor som t.ex. vad frihet innebär i en socialistisk utopi jmf. med dagens, eller en redogörelse av vad exakt vår nuvarande frihet skulle bestå av (är själv mäktigt nyfiken). Tror det finns massor att driva inom ramarna för det temat. Är du eller Job på? Enklast är om alla som vill skriver något på ämnet, så som den själv uppfattar det. Vi byter sedan texter internt, reviderar våra egna om det behövs, och när alla är nöjda lägger vi upp dem som ett enda inlägg indelat i resp. antal sektioner.

    Programmerar inte så mycket alls längre pga tid, men har skrivit en del mindre spel för Win för ett bra tag sedan. Det jag gjorde sist var dock en Elo-ladder i PHP. Hjälper till med översättningar av GPL-program & spel för Linux när jag får en stund över. Just spel tror jag kan vara okej satsning om man försöker få över yngre generationer till ett operativ, och av liknande skäl utvecklar jag även ett fritt CCG där bl.a. klasskamp och en del ideologi för övrigt kommer vara ett inslag, tänkt att fungera medvetandehöjande.

    På tal om det – ingen av er är intresserade av http://vi.subversiva.org? Har velat köra igång det länge. Målet är att skapa en "novell" som man samskriver genom att skiftas om att skriva kortare avsnitt, och som i princip handlar om just klasskamp i ett inte så avlägset sverige. Gerillapulp. Typ. Syftet är just medvetandehöjning genom litteratur. Kanske även inspiration och pepp.

  23. Tuss skriver:

    Oj, jo rent spontant är jag nog intresserad av allt du nämner, men vi får se hur mycket tid (och, kanske mest, inspiration) jag har över; många av frågorna runt frihet och så är inte direkt lösta, ens för min egen del. Jag vet dock inte hur mycket hjälp jag kan vara i skrivandet av en novell, jag är inte bra på skönlitteratur, men jag antar att jag är intresserad av att vara med och brainstorma åtminstone.

  24. Job skriver:

    Eyerouge: har du sett denna handgranat-nod? Kommentera gärna. (Ang. övriga roliga och spännande projekt – jag återkommer när jag har klarat alla tentor och gjort klart mitt jobb, typ i slutet av juni.)

  25. Mycket bra inlägg och intressanta efterföljande kommentarer! Tack för det!

    "Cloud computing" är onekligen i ropet för stunden hos de proprietära jättarna och det är inte helt förvånande med tanke på den rådande utvecklingen.

    Det här var för övrigt briljant och kärnfullt:

    "Att erbjuda program som i stor utsträckning körs på ett företags servrar, som Gmail, Facebook och så vidare, är ett sätt att komma ifrån kopierbarheten och tvinga tillbaka konsumnionen inom varuformen, eller åtminstone där man har kontroll över den. Fenomenet benämns på businesspråk som "cloud computing", vilket är en ren eufemism. Det låter bättre att säga att man kör sina program och lagrar sin data i ett "moln" än på ett företags serverpark."

    En liten komplettering till diskussionen:
    http://www.gnu.org/philosophy/javascript-trap.html

  26. Tuss skriver:

    Jag har läst "The Javascript Trap" förut, men jag tycker ändå att den föreslagna lösningen är långt ifrån tillräcklig (den gav också putslustiga artiklar i slem-IT-pressen om "old man yells at cloud", en referens till någon tecknad serie som jag inte tittar på). Hela idén att skriva "webapplikationer" är ungefär som att bygga databaslösningar i ett word-dokument.

  27. Länken till "The Javascript Trap" var mest till för att komplettera då javascript specifikt omnämndes. Håller helt med dig om att den inte är tillräckligt.

    "Hela idén att skriva "webapplikationer" är ungefär som att bygga databaslösningar i ett word-dokument."

    Här hängde jag inte med. Utveckla gärna.

  28. Tuss skriver:

    (X)HTML är ett dokumentformat för informationslagring. Ett dåligt sådant, för det finns inga semantiska aspekter av det, och det är svårt för en dator att veta vad den ska göra av det. Men likafullt ett dokumentformat. Att med hjälp av ett scriptspråk försöka skriva applikationer ovanpå dokumentformatet är liksom ingen bra idé.

    Själv förespråkar jag ett decentraliserat, datacentriskt friend-to-friend-nät (där bland annat distinktionen blogginlägg/kommentar upphör). Sen om man vill ha program som använder datan så får man väl skriva dem så att de använder- och manipulerar den.

  29. @Tuss: Point taken. Det yttrar ju sig också i usel prestanda…

  30. Sandra skriver:

    uesai o'onai

    va skulle warez vara dåligt för fri programvara? ok att piratkopiera windows gynnar ju bara microsoft men att leecha filmklassiker på löpande band öppnar jag mitt hjärta för
    t.ex. att piratkopiera blues-låtarna i _Sita Sings the Blues_.

  31. Job skriver:

    Warez är inte (nödvändigtvis) dåligt för fri programvara, men ofri programvara är dåligt för fri programvara även om den ofria programvaran är piratkopierad. Det är poängen.

  32. Sandra skriver:

    Ja, men all warez är ju inte programvara! Det var en kommentar på eyerouges inlägg.

    PS nu ser jag att någon förespråkar transkodande av mp3:or till ogg! jag måste gå och skära mig lite i armarna som tröst hej då

  33. Job skriver:

    Men var pratar Eyerouge om warez? Diskussionen rör piratkopierad ofri programvara

  34. Sandra skriver:

    »i. pirater är kanske dåliga för den fria mjukvaran« orda grant citat

  35. Job skriver:

    Ja, de pirater som åsyftas är de som piratkopierar ofri programvara. Det framgår rätt tydligt av resten av stycket, tycker jag. Ett problem med "piratrörelsen" som inte tagits upp i det här inlägget eller dess kommentarer är f ö en sak som jag har för mig att Stallman pratar om någon gång: att ett nedkortande av upphovsrättens giltighetstid till kanske 5 år skulle möjliggöra för inkludering av fri kod äldre än fem år i ofri mjukvara utan att det skulle vara ett licensbrott.

  36. Sandra skriver:

    det är rätt! rms skriver också hur härligt det vore att bara stå i ett gathörn och langa warezade data program
    http://www.gnu.org/philosophy/stallman-kth.html

    »Sometimes I think that perhaps one of the best things I could do with my life is: find a gigantic pile of proprietary software that was a trade secret, and start handing out copies on a street corner so it wouldn't be a trade secret any more, and perhaps that would be a much more efficient way for me to give people new free software than actually writing it myself; but everyone is too cowardly to even take it.« — RMS, 1986

    licensbrott och andra thought crimes kan man prata länge om, det var en härlig tid

  37. Sandra skriver:

    fem år??!? vem har pratat om fem år????? ett par minuter kan de få så de mest rabiata fansen kan gå på bio (med cam i högsta hugg så klart)

  38. Sandra skriver:

    Vad är »Piratrörelsen« för ett jävla jippo? det känner jag inte till

    men Sandra vet du inte att warez är en förkortning för softwarez och inte andra medier? nej det vet jag inte

  39. Job skriver:

    piratpartiet har pratat om fem års kommersiell upphovsrätt. piratrörelsen är trojkan piratbyrån/piratpartiet/the pirate bay plus hangarounds.

  40. Sandra skriver:

    fem års kommersiell upphovsrätt kan jag inte acceptera!!!!!